Min VFU är slut och jag sitter med ett massivt underlag och en massa intressant litteratur. Hur ska jag kunna förmedla det kortfattat på 15 minuter? Det blir nog till att utesluta en massa intressanta bitar som jag helst skulle vilja dela med mig av. Jag har lärt mig enormt mycket på mina aktioner. Jag kunde ha bara inriktat mig på gruppindelningen, antalet elever i gruppen, digitala hjälpmedel vid grupparbeten eller bara metoder för struktur- men det var för intressant att prova allt jag han med under mina egna grupparbeten och under det grupparbetet som jag hade tillfälle att vara med en annan undervisande lärare.
På bilden ser ni en tjej som har hamnat i ytterkanten på mitt sociogram. När vi träffades sist berättade jag om att jag tog chansen att använda elevernas önskningar om vem de ville arbeta med (och inte arbeta med), till att göra ett sociogram och utifrån det och sedan göra helt andra grupper!. Resultatet av detta får ni snart reda på. För Saga längst ut i sociogrammet slutade det tyvärr inte med bättre resultat. Snarare blev det än mer tydligt för läraren att hon inte medverkade till gruppens arbete.En frånvaro på 80% under arbetet gjorde hennes medverkan till slut omöjlig. Jag ser denna stora frånvaro som ett nederlag eftersom jag tagit särskilda hänsyn till de elever som hamnade längst ut i kanterna vid gruppindelningen.
Jag känner att alla mina aktioner dessutom har varit till hjälp för undervisande lärare i deras utvecklingsarbete.
Men hur mycket ska jag ta bort....?
Det blir spännande att få se resultatet på din aktionsforskning. Får du några nya tankar om hur Saga ( och andra i hennes situation) skulle kunna komma in i gruppen och nå målen? Går det att vända utvecklingen för Saga? Hur mycket är elevens ansvar? Finns det mer vi lärare kan göra? Nya frågor väcks hela tiden i de här projekten tycker jag. Har du hittat intressanta vinklingar i litteraturen?
ReplyDeleteDet här med massiv frånvaro och underkänt i de flesta ämnena redan i åk 1, som i fallet Saga har jag funderat mycket över. Det känns som kraven programmet ställer och vad de här eleverna klarar av (olika skäl), blir en gigantisk krock. Det finns mycket en lärare kan göra för att en elev ska må så bra som möjligt trots ringa betygresultat. Dessutom tror jag att det ibland handlar om att det behövs socialpedagoger och specialpedagoger som arbetar närmre ungdomarna. Men det känns ändå som om samhället ställer krav vissa ungdomar inte klarar av. Det är väldigt svårt att vända en elev som inte orkar att ha intresse eller få en elev att samspela i grupparbeten som har är väldigt svagbegåvade. Vad är alternativet om de inte platsar på individuellt program? Eller borde fler gå där?
ReplyDeleteHar hittat massor om grupper i litteraturen men inte så mycket om just kombinationen grupparbete och ungdomar.